emmasjoberg

när jag flyttade hem var det den enda lösningen just då.
många sa att de inte förstod mig, att de aldrig skulle klara att flytta hem igen.
men det har verkligen gått helt suveränt. tack vare mina fina föräldrar.
och jag har mått bra av att bli bortskämd några månader.
jag är ju trots allt inte hemma så jätteofta.
första två månaderna tillbringade jag alltid helgerna i lkpg.
och nu på senaste har jag varit mer hos kim än hemma...

men nu börjar jag känna av det här med att inte ha något eget hem.
det ska bli skönt den dagen jag får mitt egna igen.
det blir ju att man bor i en väska som det är just nu.
och det funkar ju, absolut. så var det ju när jag var 18 och bodde hemma också.
då sov man alltid på någon soffa både här o där.
men nu är jag inte 18 längre, jag blir 23 i år.
ändå känns det som jag har mindre koll nu än då, när det kommer till avgörande beslut.

men det är väl så när man har en bild av hur allt ska bli,
och allt sen rasar samman.

men det är väl tur, att när det kommer till saknad, så är det bara ett hem jag saknar.
och sånt löser sig ju med tiden.
bara jag kommer fram till var när och hur :)