emmasjoberg

mallan drar till med lite fest på lördag till min ära.
begynnelsen av emmas nya liv.
känns jätteroligt faktiskt..
hon hade dock stränga order på att jag inte fick dricka low carb-öl.
bara gräddiga drinkar..
men jag kan förstå henne..
det är kanske inte så bra att vågen visar på 49kg.
för några veckor sedan var det iaf 55..
och för tre år sedan visade den på 65..
men pappa har ju alltid sagt att när jag mår bra så mullar jag på mig.
det säger ju rätt mycket om senaste åren..

fast sån är ju min kropp,
inte så att jag mår jättedåligt nu, vet ju att det här var det bästa som kunde hända.
men när förändringar sker brukar min kropp ta stryk, sen spelar det inte så stor roll om det är roliga eller jobbiga förändringar... min kropp tar lite tid att anpassa sig.

bara omställningen som gör att det är lite svårt och jobbigt..
bo hos mamma igen liksom, och inte ha ett eget hem.
men jag har ju världens snällaste föräldrar så det blir nog bra.
dessutom kan jag passa på att spara pengar till mitt nya liv.
till sommaren är nog allt under kontroll igen.

känns som jag har massor att se fram emot igen.
o jag längtar som tusan att kunna åka upp till mora.
som förr.
träffa martin o jossa, har saknat att vi inte umgås mer. o såklart franky! trevligaste snubben ever! 

alla är så förvånade över hur bra jag tar det.
visst finns det stunder när ensamheten faller in o det känns jobbigt,
men det viktiga är ju att jag saknar ju faktiskt inte personen ifråga.
bara ovan att vara själv.


som pappa sa; jag vet att ensamheten gör ont, men jag vet också att den går över.
längtar tills på tisdag när pappa kommer hem.